Lirrreeen

Japp nu är de snart december och julen är här.
Men julen är inte bara positiv, den skapar även beskymmer och bråk..
Många familjer och släktingar bråkar både om mat, julklappar, och var julen ska firas..

För mig betyder inte julen så mycket, ialla fall inte julafton.
Julafton = barn
Om där inte finns barn så känns de inte som julafton..

Om man har skilda föräldrar, har man också lärt sig att alltid vara till lag.
Man har alltid fått tänka så att ingen av sina föräldrar blir sårade.

Speciellt julen har de varit svårt. Julafton är ju bara en dag, tomten kan ju bara komma en gång.
Hur gör man då om båda föräldrarna vill vara med, men dem kan inte umgås. Hur gör man??
Barnen kommer alltid kläm i sådana tillfällen. När Anna och jag va små så bestämde vi att vi skulle fira jul varannan jul hos pappa och varannan hos mamma. De funkade helt okej.

Men nu? Anna är snart 24 och jag 21 år gammal.. Samma regel fortfarande?
Enligt pappa så ska de va så. Jag bryr mig verkligen inte, julafton känns som en vanlig dag/kväll med lite extra bonus med både mat och julklappar..

När jag får egna barn, då ska de firas JUL!
Men nu.. hmm varför bråka??