Så såg Augreys Kalas ut...

image82

Vänner in Usa

Efter ett år i Usa såklart får man många nya vänner, både amerikanare och från andra kulturer.

Om jag tänker tillbaka snabbt dem som har betytt mest är..

Lovisa
Vanina
Maria
Sofi
Annie
Mike
Jason
David

Den svensken som jag kom närmast är LOVISA såklart.
Vi kom varandra jätte nära =) Som vi alltid hade känt varandra. Vi träffades mer eller mindre varje dag.
Vi hittade alltid på galna saker på helgerna som inga andra aupairer gjorde.
Vi åkte in till nyc så fort vi kunde. Vi prata om allting och stöttade varandra.
Vi har inte träffats sen vi kom hem, men de planeras för tillfället.

image79
Lovisa and me

Amerikanaren som jag kom närmast var ju Mike. Vi som gjorde för varandra.
Hade så kul på ett enkelt sätt. Han älskade min humor och jag hans.
Saknar han, men vi pratar lite då och då och tanken på att vi fortfarande är vänner gör mig glad och de räcker =)

image21
Mike




Crazy lif in the city

image80

Filmskola i New York City

En vecka innan midsommar förra året (-06) gick jag en vecka på ett moviecamp mitt inne i newyork, Union Sq.
En väldig intensiv vecka med mycket jobb och tänkande.

Måndag-Lördag

Vi lärde oss kameran, lärde känna alla i vår grupp (7 st), hur man lägger upp en film, filmkunskap, tankar som ligger bakom filmer m.m.

+ att vi skulle göra vår egen film och ha ett eget filmteam.

Våra lärare var riktigt duktiga och intressanta att lyssna på.
Även lokalerna var bra med många trevliga elever.

Kameran var en äldre variant.
För att få in nån film var man tvungen att ha rätt ljus.
Filmen blev i svart och vit och med no sound.

Jag blev riktigt nöjd med min film, även läraren tyckte den var bra med många bra tagningar=)

Kursen som var väldigt dyr, 1500 dollar.
Jag fick 500 dollar av min värdfamilj och 500 dollar i stependium av skolan och jag betalade själv 500 dollar.
Men de var de värt.

http://www.nyfa.com/

,image71



image75



image74

en dag på nyc äldsta brandstationer

På väg hem från en kompis i nyc passera jag en liten utryckning där brandmännen precis hade släckt en eld.
En av brandmännen kom fram till mig och sa att jag kunde gå över gatan, han började gå med mig en bit.
Vi började snacka..
Sen fråga han efter mitt nummer, vad ska man säga?

Så dagen efter när Lovisa jag va i city ringde han och fråga om jag vill  ha en guidad tur på brandstationen.
Så jag och Lovisa stack dit.
De va intressant.
Vi fråga lite om 11 september med och de va några styckna från deras station som omkom. Dem namnen stid på deras brandbil där var även ett foto kollage =/

Lovisa och jag var nöjda med turen i brandstationen.

image68

Jag testar utrustningen


image69

Lovisa i bilen (på bilen ser man dem namen från stationen som omkom den 11 sept.)

Samtal

Igår ringde jag Jenny, den nuvarande rekryterings personen för Region Malmö, för att bestämma hur jag vill göra på lördag(mötet) och deltidsjobbet.

Vi pratade i knappt 30 minuter, eller ja hon pratade.
Men jag beslöt mig ialla fall att tacka nej till jobbet, eller rättare sagt vi skulle höras igen när jag fick besked om jag kommer in på nån skola nu i höst.
Så kanske ska jag hålla ett föredrag om mitt år i som aupair den 28 Juli istället och kanske, om dem inte hittat någon som kan eller är lämplig för jobbet, jag tar jobbet då.


image66

Skiner

image64
                     Är på Lovisas och våra vänners tak i Nyc


Både solen och jag skiner idag.

Happy Friday!

Speciell känsla i nyc...

image63


Inne i New York City finns där en speciell känsla, en känsla som är svår att förklara.
På denna bilden som är tagen nära Time Sqaure får jag nästan den känslan + att de känns som man är där..

Där är ett speciellt tempo, och med alla människorna som kommer från olika kulturer, klimatet, trafiken, tillgängligheten, nära till havet, många parker, möjligheter, stort nöjesliv, nya trender, nya ideér, olika intressen, många statsdelar, dem gula taxibilarna som man kan ta när man vill och var man vill  m.m

För en månad sedan..

grät jag för att jag inte var med min värd-familj varje dag.

Idag kan jag skriva om de utan att få tårar i ögonen(lättnad). Jag saknar och de gör fortfarande ont.. men antgaligen kommer de göra de ett bra tag framöver.
Dem va trots allt med mig i ett helt år, stöttade mig och var som min egen familj.

En dag hoppas jag att få komma tillbaka. Leka med barnen i trädgården, ta dem till zoo:et som dem älskade och att få ta bussen in till New York City gå på dem gatorna som man gick på varje helg och hade sten koll på allt.

Att få uppleva allt de här igen, är en dröm som anatgligen en dag kommer bli verklighet.

One thing for sure, once I'm there I will cry because I'm happy.

image61



image62


Skeppsbron(sommar premiär) vs Tunneln

Svårt val.

Varför ska man behöva göra sådana svåra val. Även dem enkla är svåra tycker jag.
Som t ex om helgens nöjen, ska de bli Skeppsbron eller Tunneln eller varför inte båda..hmmm

Men tänk på alla dem andra besluten man ska behöva göra i sitt liv och som kanske gör så att ens liv ändras drastiskt.
Varför? Kanske behövs för att livet ska bli lite spännande.

Men tänk om man väljer fel beslut/val...



Var finner man den stora kärleken? Alla träffas på alla märkliga sätt. Förr känns de enklare men då kanske också tråkigare.
Vill inte träffa den rätta just nu, så jag borde sluta klaga. Men visst man vill ju göra de nån dag..
Dream on...

Heltidsjobb+ Deltidsjobb?

Hinner man med de?

Har fått förfrågan att jobba Extra för Cultural Care som Rekreteringsperon for Region Skåne.

Hade varit jätte intressant och man hade någ lärt sig mycket. hmm.. men har man tid?

På lördag mellan 10-14 ska jag hålla föredrag om mitt år i Usa, får de hur de känns. Sen efter de får jag betsämma mig.


image60

Cultural Care -Aupair

När jag fick förfrågan att berätta om mitt år i Usa som aupair för folk som har tankar att resa iväg, tänkte jag att de skulle vara kul att dela med sig av de upplevelser och erfarenheterna som man har varit med om.

Men var tusan ska man börja??

Jag hade ialla fall ett underbart år, med självkart upp gångar och ner gångar, som jag längtar tillbaka till varje dag.
Att vara aupair är något speciellt, för min del var de första gången som jag gjorde nått på egenhand utan mina föräldrar. Hela världen öppnades för mig och jag såg bara möjligheter.

Resan började med att mamma och pappa vinkade av mig på Kastrup flygplats, man förstod inte.. Vad höll jag på med? Va de här verkligen rätt? Skulle jag bli aupair och bo i ett annat land i ett helt år?? Utan alla mina kompisar, pojkvän osv..??
Som sagt jag hade kille, och de var inte lättaste att resa ifrån han, men jag fick tänka.. finns han inte kvar när jag kommer hem skulle de aldrig hållt ändå, de kanske hade hållt men inget förhållande som jag hade velat satsa på.

De va många tankar man hade i huvudet på en och samma gång, men någonstanns sa nån till mig att de här va precis rätt.

Jag mötte upp en tjej från danmark som jag hade haft lite telefon-snack med några dagar innnan avfärd.
Danskan va svår att förstå och några goda skratt blev de på resans gång.
T ex När vi hade satt oss ner i planet och jag sa "De är blött på golvet"
Min nyfunna kompis från danmark skrek "Er de blöööt på golvet??!!"
"Blöt" på danska betyder blod..

När vi väl landat på JFK flyplats i NewYork, mötte vi upp dem andra svenska aupairerna och transporten till skolan där vi skulle vara i 4 dagar stod på plats.

Trötta efter tidsomställning och alla nya intryck blev de fyra dagars utbildning med kompisar från hela världen.

Den 4:e dagen, den stora nervösa dagen då alla aupairer skulle åka till sina värdfamiljer och läna sina vänner somman har kommit så nära efter bara 4 dagar.

Jag satte mig på en mini-buss med 9 andra tjejer som skulle till NewJersey. De blev nån timmes färd dit, men väl framme min familj stod där.
De kändes så främmande att träffa dem, jag fick en kram av föräldrarna och knappt 2-åriga Noel bara skrek..

Vi åkte nog en timme i bilen men stämning va bra trots Noels skrikande, tillslut var vi framme.
Den lättnaden som man hade efter att man kommit fram till sitt mål, var man helt slut och jag somnade fort.

Min familj var helt underbar.
Föräldrarna var kultur intresserade och vissade stort intresse för både mig och mitt land.
Barnen Aubrey(5år) och Noel(2år) ville va med mig hela tiden, speciellt Aubrey som skulle berätta allt.

Att få rutin på sina dagar var en lättnad, att veta vad man skulle göra med mera gjorde att man trivdes =)

8 am                    Frukost till båda barnen
8.30 am              Värd-pappan tog Aubrey till skolan
9 am                    Noel och jag ut antingen shoppade mat eller lekplats (ibland båda två)
11.30 am            Lunch till Noel
12.15 am            Noel SOVA

Mellan 12.15-2.30pm - egen tid, städning, tvätt

2.30 pm             Väcka Noel och bege sig till skolan för att hämta Aubrey
3 pm                   Leka på skol-lekplatsen
3.30 pm             Snack + homework (eller playdate)
4.30 pm             Noel bad
5.00 pm             Aubrey bad, sedan film
6 pm                   Min värdmamma kom hem och vi lagade mat tillsammans.

Detta schemat var självklart från måndag-torsdagar och fredag halvdag. Helgerna va jag princip alltid ledig!

Jag kom jätte nära barnen, dem blev som sina egna. Vi hade alltid roliga saker på gång..
Aubrey tyckte nog jag mer va som en syster för han, medan Noel fick mer mamma-känslan.

Kompisar var inget svårt att hitta, eftersom Cultural Care anordnar möten varje månad + att dem sänder ut nummer till alla aupairer i området att en ny aupair har kommit.
Så dag två ringde telefonen och de va en svenska, Lovisa. Som jag fortfarande har kontakt med.

Tillsammans med mina nyfunna vänner gjorde vi roliga saker både efter jobbet på vardagarna, så som Target, bio, Starbucks, gym, DunkinDounats och på helgen blev de alltid NewYorkCity.

Sen kom de till den dagen då man var tvungen att välja vad man skulle göra med sina 6 kredits.
Jag valde att gå en filmkurs i NewYork, vilket var en upplevelse. Att vara mitt inne i Newyork och spela in sin egen film med ett filmteam.
Dem 3 resterande blev de en kurs på Long Island Universitet - en kurs i förberedelser inför TOFEL.


De är så många otroliga saker som hände under mitt år, de går aldrig att få ner allt..
Helheten finns inut i mitt huvud och de går aldrig nånsin att förklara sitt år, de måste upplevas på egen hand.

Finns de något negativt?
Ja att behöva lämna landet efter ett år. Man blir minst sagt kär i människorna, landet, kulturen, affärerna, och såklart sin värd-familj.

Har du några tips?
Ta med din egen data där du kan lägga in alla bilder du tar, prata med skype och se hela familjen via webcam där hemma och även kan ligga i sängen en regning dag och kolla på film.
Skriv dagbok! Om du inte skriver i en bok, skriv och dela med dig på någon av rededagböckerna på internet.


Slutsats
Våga ta steget och åk!
Du kommer aldrig någon sin ångra dig. Du kommer däremot ångra dig om du inte åker...

www.culturalcare.com


image57

Jag, Jennifer och Aubrey på CapeCod


image58

Noel med sina tåg


image59

Jag och Noel i parken





Volontär?

image56
Ja att bli volentär skulle vara en upplevelse.
Att kunna hjälpa folk med dem kunskaperna som man har.

Trodde de va helt gratis att bli Volontär, men de kostar runt 12 000 kr.

Lets make the future decide.








                                                                                                               www.google.com

every single week goes...

on and on and on..

Man gör likadant varje vecka...

måndag -fredag - JOBB+ går och längtar efter helgen

fredag till söndag - fest + får ångest över att en ny vecka snart börjar..



image54

                                      www.google.com


Midsummer Party

Förra midsommar spendera jag i NewYork.
Lite annorlunda från detta året, men de är alltid skönt att ha vännerna runt omkring sig.

Vi åkte och köpte flintasteak, potatis-sallad, tomater, champisar, läsk, chips på Coop.
Senare vid 19 åkte vi ut till Bo01 där Peters föräldrar bor, där firades midsommar med grillning och jorgubbar.
Kvällen avslutades på Slagthuset, ända stället som va öppet. =/

Picture update later..


Baby birth

18/6-07 fick min näst kusin Elin en dotter med Tiger Woods..
De är kanske dit jag ska och passa deras barn. Skulle inte tackat nej, men aupair-livet är nog allt över..

Med tanke på aupair, Cultural Care ringde mig härom veckan och intervjua mig. Jag ska kanske jobba deltid att ta hand om alla i Malmö regionen som vill åka iväg som aupair, hålla i informationsmöte, ha telefon-kontakt med de bivande aupairerna och hålla i intervjuer osv.

Låter som en kul utmanning, men kommer man hinna med de. Heltidjobb + deltidsjobb? Tåls att fundera på.

image53
Elin Nordegren, Tiger Woods och Sam

Update tomorrow

Helgen gick lika fort som alla andra om inte fortare med tanke på att man fick en extra dag, men de va inget som jag la märke till ...

More to come!

Skulle du rekommendera andra...

Skulle du rekommendera andra att åka iväg som aupair?

nja.. Otroligt svår fråga.
När jag väl själv var aupair kunde jag rekommendera de med en liten tveksamhet, eftersom man kan komma helt fel.

Men klart, vilken upplevelse!

Att åka iväg själv, annat språk och att vara utan sina föräldrar under ett helt år, gör en så stolt.

Att få chansen att träffa vänner över hela världen.

Få kunskap om hur andra lever och hur ett annat land fungerar.

Att få följa med barnens utveckling och att få kärlek från ett barn.

med mera, med mera...


Men sen finns de ju så klart en hel del negativa saker som jag aldrig trott skulle vara jobbigt..

Att åka hem till Sverige. Varför skulle de vara jobbigt, komma hem till de man har saknat.
Men gud vilken hemsk resa hem, alla dessa tankar...
Kommer jag passa in igen? vad har jag missat? hur kommer min vardag se ut? vilka rutiner kommer jag att få?

inget nyc 20 minuter med buss, ingen Noel eller Aubrey som kramar om en, ingen engelska???

Usch. De var jobbigt då, de är jobbigt nu. När tar de slut?

Kommer jag alltid känna såhär mer eller mindre??



Ja som sagt.. rekommendera eller inte??

Jo trots detta så gör jag de. För upplevelsen som man varit med om kan ingen ta ifrån en, men att inte kunna dela minnena med nån kan vara jobbigt. Så därför kan jag smått rekommendera att göra resan med nån kompis eller försök att hitta en riktig bra vän. För utan vänner är man ingen...

Men njut mer, hem kommer man alltid!

image52

NOEL

längtan...

Den 20 juni 2007 har de gått 4 månader sedan jag kom till hem från Usa.

För fyra månader sedan grät jag för att lämna Usa, min värd-familj och kompisar.
För ett år och fyra månader sedan grät jag för att lämna Sverige, familj, kompisar och pojkvän

Nu gråter jag för att jag saknar de jag hade, för den stora saknaden av både familjen och miljön.
När jag tänker tillbaka så ser jag allt som bara posstivt...

..försöker tänka på dem negativa med, men dem är få.

Tanken på att vara aupair igen finns inte.. Men att få bo i en sådan stad som New York City är en dröm.
Något som dock hade varit negativt med att flytta dit är att jag såklart hade saknat Caroline, Emma och familjen.

Fast de jag saknar nu är nog egentligen mitt liv som jag hade, eller dem rutinerna som jag hade i ett helt år.
Jag tyckte om mitt jobb: fixa och dona, planera roliga saker till barnen, vara en förebild, handla, se barnen glada, vara med i deras utveckling, tvätta, göra mat, gå till tågen med Noel, göra små utflykter till lekplatsen...
De är hela vardagen jag saknar...
..Noel och jag hade så kul, vi var alltid glada och hade alltid roliga saker på gång.
Vi gick/sprang alltid till tågen och gick inom bageriet för att köpa goda bakelser/kakor som vi egentligen inte fick för föräldrarna, sen sprang vi till tågen, kollade på dem, fick en biljett av kontrollanten och sen "bye bye train", sen gick vi till lekplatsen och hade picknik och bara lekte. Vid kl 12 gick vi hem, åt lunch och sedan var de sovdags för Noel.
Väckte Noel vid 15 gick och hämtade Aubrey som alltid kom springade och kramade mig, vi lekte lite på lekplatsen, sedan hem för att äta snack och göra läxa, sedan blev de bad för dem båda och sist men favoriten, movies!!!
Sen vid 19 blev de middag med familjen, där alla fick berätta om deras dag. Trevligt!

Andra dagar åkte jag och Noel och stor-handlade, var kul de med, allt jag gjorde med Noel var KUL!
Vi gjorde "high five" och han kallade mig Lady i butiken och överallt.

4 ggr var jag med zoo med barnen alldeles själv, dem älska de och jag med!

Jag gråter så fort jag tänker mig in i de liv jag hade.

Jag saknar alla vänner som man fick, som man dela vardagen med.
Speceillt Lovisa och jag kom varandra riktigt nära.
Vi åkte till nyc varje helg och hade super roligt! På vardagarna hyrde vi filmer och körde till Target, Ikea och till shopping center.
Vi levde livet!! =)

Jag tänkte ofta på hur bra jag hade de, vilken tur jag hade med min värd-familj osv. Men såklart så kan man aldrig komma ifrån att man längtade hem till den riktiga tryggheten, Sverige. De va ju trots allt första gången jag åkte iväg på mitt egna äventyr..

Innan jag åkte, tyckte jag bäst om Sverige!
Men nu efter att ha sett en annan del av världen gör de mig så otroligt nyfiken på mer.
De är kanske inte är Usa jag längtar till egenligen. Om jag väl hade åkt dit hade jag kanske blivit besviken för de va kanske inte de jag saknade utan de jag hade innan, som aupair. Så de bästa om jag inte vill bo och jobba i Sverige för den närmsta framtiden är kanske att testa på ett annat land eller en annan stat i Usa.



image43

NOEL vid parken

image44

AUBREY cyklar

image45

NOEL och JAG i parken

image46

NOEL o JAG kollar på tågen (tillslut lärde jag mig tidtabellen utantill, så vi missa inga tåg)

image47

AUBREY och NOEL innan jullovet -06

image48

NOEL o JAG i parken

image49

AUBREY hjälper Jennifer i trädgården

image50

Bilden tagen på NOELs 2 års dag

image51

I Nyc på taket , vilken underbar dag!

Fredag, Lördag, Söndag

FREDAG- lycka! Har inget minne av vad Emma och jag gjorde.

LÖRDAG- Skulle träffat Carro inne i stan kl 10. Ställde klockan på 9.15. Caroline ringde kl 10.. ehh? hmm? Woops! Klockan var på ljudlös, kasst! Jag spang upp, emma lite mindre seg. Men iväg var vi iaf. Träffade Carro vid 11-slaget på Storgatan. Efter att vi kom på att de var bäst att ställa in resan upp till Halland till midsommar kände Emma att hon kunda shoppa loss =) Så de blev en del shopping for oss alla.
Jeans, toppar, klänning, skor, puder, klämmor, örhängen m.m.
Nöjd!

Hem, åt mannagryns gröt , sedan in i duschen, musiken på och dans moves övas. Jippi dans på tunneln som hade sommar premiär. De va kul att se när Emma och Caroline började bli fulla. Mindre kul va de att se Emma decka i soffan =/ Carro blev besviken på Emma och grät en skvätt. Men va fan.. Emma kämpade och hängde med!
Jag var som sagt nykter och var chafför men de hindra mig inte till en dans-kväll.

SÖNDAG- Emma och jag vakna vid 12. Vi städa och städade tills allt sken. haha, nästan iaf! Sen blev de promenad till video-butiken och Hemköp.
Gulasch soppa, FALU-rågrut, ost, paprika blev vår kvällsmat till en svensk film "Allt om min buske". hmm? märklig!
Sen blev de en hel del avsnitt av "Sex and the city". Såå bra!

image42

photo

image41

Uppdatering

I tisdags passade jag Ramsey och Sarah, eftersom Karin, Michael, Mormor och två bekanta från Usa skulle till Jägersro.
Sarah och Ramsey hade Swedush lesson i två timmar, sen åt vi och sprang rundor.

I onsdags blev de lunch med systern som var i Malmö på ett möte.

Idag torsdag ska jag till Hörby efter jobbet  för att gå på Andrés student. Sen tillbaka till Malmö igen för att arbeta på fredag.


Helg snart! Härligt! Vädret ska dock ej bli de bästa, men bara de bättrar sig till midsommar så spelar de ingen roll.

I helgen hoppas jag på shopping!
Sen blir de utgång till Tunneln på kvällen, äntligen!

På söndag är jag sugen på att kolla på bio, får se vem som hänger på...

image38


Sen nästa helg är de midsommar, då blir de Halmstad!
Mer om de sen..


Cute

image37www.urbanoutfitters.com


Vitt är alltid fint, speciellt en sommardag.
I wish I could walk into Urbanoutfitters and buy a lovely dress. One day...

Em-kval + Sveriges National Dag



I lördags blev de Copenhagen med Emma och ett gäng från Nässjö. Vi blev dock av med dem på tåget till CPH så man ska kanske inte räkna in dem.
Så Emma och jag gick Ströget norr ut, satte oss på ett cafe och helt plötsligt utan vi visste om de satt vi och pratade med en italienare och åt brända mandlar. Trevlig med social typer men inte när nummerbyten blir av.
Efter en timmes snack med Bruno som han hette. Be gav vi oss till Nyhamnen där all svenskar skulle hålla hus.
Där promenixa vi tillsammans med ett hav av svenskar till stadion. Vilket tryck, vilken känsla!
Vi hade inga biljetter som de flesta andra inte heller hade, så parken bredvid och en storbildsskärm och glada danskar och svenskar-  blev perfekt för oss.
I halvlek bestämde vi oss för vandra mot Ströget igen eftersom vi var tvunga att hitta "killarna från Nässjö" innan vi skulle ta tåget hem.
Vi kom till en pub efter 40 minuters gång. Där stannade vi, eftersom de gick livat till på tv:n.
VI VANN!! fast på ett tråkigt sätt..
Sen väntade vi på tåget hem. Vi trodde vi var före havet av svenskar. Men icke, tåget var smockat. Jag kunde inte röra mig, inte andas och fick därför panik. Några snälla killar hjälpte mig så jag fick lite mer space. Men usch de va riktigt läskigt.
Klockan 12 i Malmö mötte vi upp Carro. Skeppsbron?? No de fgick bli en vända på Lilla Torg istället.
Sen hemåt för att äta lite toast!





Yes imorgon är de Sveriges national dag (6/5). De ska firas med utgång ikväll. Hmm.. vad är öppet? Vi vill ju dansa!

Solen lyser utanför mitt kontor. Vill bara ut, en runda på stan hade inte suttit fel och lite shopping hade suttit perfekt!

Igår blev de en halvdag på jobbet eftersom illamåendet tog över big time! Men idag kämpade jag mig hit=)

Ikväll kommer Caroline! Fun! Då ska vi dansa!
Vem klarar en helg utan att gå ut ? Låter dumt..

Tvättid? För mig att vi har de imorgon.
Frågan är om de va så smart val.

image36



Undra vad helgen bjuder på?



image35
                                                     Bild från google, "sökord sommar"


Fick svar från Vårdcentralen igår att jag hade Urinvägsinfektion, skönt ändå att få ett besked så man kan bli av med besvären.
Såå.. pencillin ska nu ätas i 7 dagar, innebär dock ingen alcohol =/
Men de är väl bra för levern att få lite vila så man inte får en sån där skrumplever.


Idag ska jag möta upp Emma på Lidel för att göra lite shopping inför helgen.
Kanske hinner med lite tvätt med innan Emma och jag ska hitta på nått kul ikväll.

Hoppas p åatt vädret blir fint så Emma och jag kan promenera till stranden (lets cross our fingers).
Förhoppningsvis kommer Carro in på lördag kväll, då blir de Lilla Torg för hela slanten.

Sen på söndagen ska jag till Höör för att äta födelsedags middag med min farmor och mina kusiner (farmor fyllde 81 år i torsdags).
De var ju 1,5 år sen jag såg kusinerna, så de ska bli kul (eftersom jag var i Usa 1 år).


Nä nu vill jag hem och baka en marangtårta!

Ha en trevlig helg!

RSS 2.0