För en månad sedan..
grät jag för att jag inte var med min värd-familj varje dag.
Idag kan jag skriva om de utan att få tårar i ögonen(lättnad). Jag saknar och de gör fortfarande ont.. men antgaligen kommer de göra de ett bra tag framöver.
Dem va trots allt med mig i ett helt år, stöttade mig och var som min egen familj.
En dag hoppas jag att få komma tillbaka. Leka med barnen i trädgården, ta dem till zoo:et som dem älskade och att få ta bussen in till New York City gå på dem gatorna som man gick på varje helg och hade sten koll på allt.
Att få uppleva allt de här igen, är en dröm som anatgligen en dag kommer bli verklighet.
One thing for sure, once I'm there I will cry because I'm happy.
Idag kan jag skriva om de utan att få tårar i ögonen(lättnad). Jag saknar och de gör fortfarande ont.. men antgaligen kommer de göra de ett bra tag framöver.
Dem va trots allt med mig i ett helt år, stöttade mig och var som min egen familj.
En dag hoppas jag att få komma tillbaka. Leka med barnen i trädgården, ta dem till zoo:et som dem älskade och att få ta bussen in till New York City gå på dem gatorna som man gick på varje helg och hade sten koll på allt.
Att få uppleva allt de här igen, är en dröm som anatgligen en dag kommer bli verklighet.
One thing for sure, once I'm there I will cry because I'm happy.
Kommentarer
Trackback
